Jag sluter mina ögon

Jag sluter mina ögon, ser en underbar vy

det är min vinter-by

där närmast mitt hjärta

mest av lycka och lite smärta

jag vill vandra längs vägen

lite blygt nästan förlägen


Höra snöns knister och knaster

under sulan min

rätta till min svarta basker

och halsduken min

Titta in i alla julsmyckade fönster

se ljusens olika mönster

Känna kampen för en glädjefylld jul

som är kämpig men ändå kul

Ser hur glittret i granen glittrar i skenet

tänker hur granen står i sin fot med benet

eller kallas det stammen som står i sin fot

nåja det utdelas nog ingen bot

Sedan då...

jag öppnar mina ögon och ser till min fasa

att vintern ut, håller på att rasa

våren nalkas, vår ögonfröjd

med dofter, som gör en nöjd

Sol och sommar komma med kraft

kanske den finaste vi minns vi haft

Löven tappar gnistan och släpper sitt fäste

blir till jord och göder sin näste


Jag sluter mina ögon, ser en underbar vy

det är min vinter-by

där närmast mitt hjärta

mest av lycka och lite smärta

jag vill vandra längs vägen

lite blygt nästan förlägen 

  /erran20081207



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0